lindgrenarna

Ebbe har hög feber och behöver gå till doktorn. Det fixar Alis såklart – efter 16 är vanliga jobbet som doktor slut och kliniken omvandlas snabbt till privatklinik. Ali är kompis med alla, även docke, så vi går före kön som bildats utanför (kändes inte bekvämt, men Ali säget att det bara är så). På 5 minuter har doktorn ställt de obligatoriska frågorna (hög feber, hosta, halsont, ingen snuva) och vips är vi ute med recept och allt. 2000 rupies (100 kr) kostade kalaset. Apoteket var obeskrivligt – askar och burkar överallt – ALLT finns här.... Vi får tabletter i vikta kuvert med snirkliga tecken på och Ali översätter. Vi passar på att köpa tabletter mot kräk – och diarre som ska vara undergörande ifall våra mjölksyratabletter inte skulle funka.... Ebbe bäddas ner och dricker pencillin. Tuc-tuc-turen till doktorn var härlig och vi passar på att fylla på yoghurtlagret som går åt med rasande fart.

Resten av gänget hänger i poolen hela dagen och det tävlas om att dyka från kanten med Olle som enväldig domare. Växlade mynt blir skatter på botten som man kan dyka efter och blir man hungrig är det 10 steg till bord i skuggan. Olle läser några av sina två och ett halvt kilo tidningar och vinden svalkar Åsa då hon ligger i skuggan av palmbladen på en solbädd och ser ut över havet och surfarna.

Innan vi går till middagen så är det dags för Hugo att klippa sig. Han hade velat göra det innan avresan, men det hanns inte med. Nu klämmer Anders in sig med alla barnen i en tuc-tuc och åker till den enda öppna frisören denna söndag - en en sydlig grannstad. Det kändes tryggt med en kvinnlig frisör, men tänk vad man kan bedra sig...Anders visade tydligt att det inte skulle klippas mer än 1 cm i lugg och på sidan. Mitt en ett baklängessteg på väg mot den skitiga besöksoffan i konstläder från pre-kolonialtid ser Anders hur frisören, som kan antas göra sin första klippning någonsin, klipper av halva luggen och det mesta på höger sida - allt i linje med pott-tekniken. Hugo försöker hålla tårarna tillbaka samtidigt som Anders vägrar att låta denna dam ens rör Hugos hår något mer. Under stor tystnad och med en person med ansikten i sina händer, återvänder tuc-tucen till Hiddaduwa för att försöka hantera den uppkomna situationen.

Kvällen avslutas med middag på ett helt underbart ställe! Här finns bord i sanden under tak av palmkvistar och eldar brinner på stranden. Man har spänt upp band mellan palmträden som man kan gå på lina på och man kan spela biljard, pingis och en slags ”coronne”. En bar med kulörta lyktor spelar bra musik och vi kan äta och busa runt – härligt! Ebbe och Jenny är hemma och tar det lugnt. Ebbe bjuder in Sune på memory och vi har en härlig kväll utan talat språk men med mycket kommunikation. Ebbe menar att vi ska spela finns i sjön och jag är tveksam till hur det ska gå. Inga problem säger E och tror ni det är problem? Nej – det blir oavgjort och vi vinkar godnatt i samförstånd efter en fin kväll tillsammans.


Bäst idag:

§  Restaurangen där man kunde gå på lina

§  Poolen – att dyka och simma hela dagen

§  Att jag fick 10 poäng på dyket (Ellen)

§  Roti – pannkaka med cocos och honung

§  Maten på kvällen – jag var särskilt nöjd med mitt beslut om fried rice (Olle). Jag tänkte – det här är enn back-packers-ställe, vad skulle en sådan ha valt? Och så gjorde jag det! 20 kronor och supergott! Här är låg-budget bäst helt enkelt.