lindgrenarna

Varför inte repetera ett vinnande koncept? Frukost med smoothie a la Linn och sen ut i poolen igen. Vinden fläktar från havet och vågorna är för höga för att bada idag. Ebbe har fortfarande hög feber och hade en jobbig natt med hosta. På eftermiddagen packar vi in oss med Ali i en minibuss för en utflykt till Gallen, stande som portugiserna grudnade på 1500-talet och som sedan holländarna tog över – gamla stan i Galle innanför murarna är ett av landets åtta världsarv och fantastiskt fint. På vägen dit stannar vi hos Alis bror som har ett sidenväveri. Silkesmaskar äter mullberry-blad och spann in sig med silkestråd till en kokong, det är den tråden man sedan vindar upp och väver sidentyg av. Vi får se hela kedjan och köper några sidenvaror medoss som minne från Alis familj. När tsunamin kom fylldes huset vid havet med vatten och alla räddade sig upp på taket. Alis farbror hann inte in men klängde sig fast i ett träd och klarade sig. De nya simaskinerna som Ali köpt på blocket efer en konkurs i Borås spolades bort tillsammans med allt annat. Familjen har dock sin stora verksamhet uppe i Kandy så de kunde bygga upp allt igen här nere. Vi ser spå av tsunamin hela vägen – många hus som förstördes har man inte haft råd att bygga upp. Om man hade en försäkring så var den lankesisk och det fanns ingen back up, ingen fick ut något på försäkringarna...

Hoppet om framtiden flödar och här finns gott om rika investerare som köper mark för hotell och privata villor – säkert en god investering....

Utanför Galle finns en ädelstensgruva där man utvinner moonstone (man hittade den vid fullmåne för ca 100 år sedan) – det känns om 1800-talet men en handgrävd gruva som man hinkar upp sten ur. Handslipning och handgjorda smycken.

Galle är Sri Lankas tredje största stad och här är ett obeskrivligt myller av bilar, bussar, moppar och människor. Vi besöker frukmarknaden och provar allsköns frukter och raksar förbi fiskmarknaden med flugor och försäljare. På huvudgatan blir det lite shopping och sedan tvingar ett skyfall in oss i ”ett hål i väggen” där man säljer allt från dockor till knivar. Ali pratar som vanligt på ”känner du honom också??” och mannen bredvid oss har jobbat där i 35 år. Han har stått på samma plats i samma butik i alla dessa år. När tsunamin letade sig in från havet 300 meter bort lyftes han rätt upp och klamrade sig fast i en lyktstolpe. Allt flöt omkring och en polisbil lyftes från gatan 3 våningar upp på ett tak av den enorma kraften.

Vi tar en paus på Galle Fort Hotel – en kolonialvilla i britisk stil som förblivit i famljens ägo genom alla år och nu är ett anrikt hotel med väldigt lyxig afternoon tea – eller GT och coca cola om man så önskar...

Skymingen faller snabbt och vi vanrar genom stan ner till hamnen där vi ser ut över havet i ljuset av fyren som sveper över vattnet. Barnen fick skjuts ner och väller ur bilen när i kommer för att titta.

Kvällen avslutas som igår på vårt favoritställe – denna gång glädjer vi oss att Ebbe hänger med ut och är feberfri!

§  Bada i poolen var bäst igen!

§  Sämst att jag fick ett sår som sved

§  Kvällen på restaurangen (Top Secret) då vi lekte fångarna på fortet

§  Fruktmarkanden var bra – men vi blev lurade när vi köpte mango (det styrde dock Ali snabbt upp när han fick nys om det....) – ”Bråkade ni”? ”Nej, i bara prutade lite”.

§  Sämst var fiskmarknaden – den luktade illa och var inge fräsch

§  Bäst var silkesväveriet – att se hur det fungerar! 800 meter silkestråd från en puppa vevas upp på en vinda med en extremt enkel teknik

§  GT:en med en elefant-drink-pinne på Galle Fort Hotel i gamla stan

§  Sämst var när vi fick sitta själva i mörkret i bilen med chauffören Simba när de vuxna promenerade i stan. Vi ville gå ut men han sa nej (vågade knappast släppa ut ett gäng ungar i hamnen helt själva...)

§  Bäst var när jag handlade mina snygga flipflop för 10 kr

§  Att Ebbe blev bättre

§  Att jag fick paket från dom som varit i Galle på utflykt (Ebbe)